Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg N:o 2 till Sv. Lit.-Tidskr. 1869. 4 h. Belysning af den i tidskriftens nästföregående häfte såsom bihang åtföljande försvarsskrift af Chr. Naumann. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 TILLÄGG: SVAR TILL PROF.
NAUMANN.
hvilka kgl. kgör. 6 April 1810 förmäler. Rec. tillade
derjemte, att äfven om man lika med förf. antoge,
att adeln hade någon sådan rätt, måste man dock
anse adeln berättigad att såsom en tredje makt med
konung och riksdag taga ett lagförslag i dess helhet
under pröfning, och ej endast »hvad adeln beträffar»
på satt förf. uttryckt sig. Detta kunde nemligen leda
till återupplifvande af en särskild frälse-jordnatur,
som blefve beroende af egarens börd. - Förf. har i
sitt svar först och främst gjort sig skyldig till ett
skeft återgifvande af hvad rec. utvecklat. Han icke
ens nämner att rec. angifvit en tvåfaldig synpunkt
för frågans betraktande, utan med öfverhoppande af
att rec. omtalat den ofvan först uppgifna synpunkten
för afgörande af hvad som ännu skall gälla såsom
ad. pr., framställer han saken som om rec. endast
antagit möjligheten af den sist omförmälda synpunkten
för frågans bedömande, och förklarar derpå detta
betraktelsesätt såsom ohållbart; och detta ehuru
förf. sjelf i sin framställning om de ad. pr. hyllar
samma åsigt och deri går så långt, att han till
och med omtalar stadganden i ad. pr. som upphört
att vara gällande till följd af deri försäkrade
rättigheters utsträckning till medborgare i
allmänhet, oaktadt denna utsträckning endast har
sin grund i konungens ekonomiska lagstiftande makt
(jfr sid. 223). Förf. lemnar läsaren fortfarande
utan upplysning om hvad han menar med att adeln
eger inlägga sitt veto »hvad adeln beträffar». Som
emellertid sättet för denna frågas uppfattning utgör
en vetenskaplig tvistefråga, med afseende på hvilken
rec» ingalunda, på sätt förf. synes vilja antyda,
frånkänt den åsigt, som förf. förfäktat, värde och
betydelse, utan blott undersökt dess hållbarhet,
öfverlemnar rec. åt läsarens pröfning att afgöra, huru
förf. lyckats genom bevisning i sak vederlägga rec:s
åsigt.
Härmed har rec. upptagit till belysning allt
hvad rec. - bland den mängd afskrifter och utdrag
samt annat, som till saken ej rätteligen hörer,
utgörande öfver hälften af försvarsskriften -
varit i stånd att finna vara af beskaffenhet att
enligt förf:s åsigt kunna anses såsom »de stora
misstag», som förf. påstår sig hafva ådagalagt i
afseende på recensionens innehåll i nu afhandlade
ämnen. Ovissheten om tiden för utgifvandet af andra
afdelningen af försvarsskriften har föranledt rec. att
genast bemöta densamma i de an-
. fallspunkter, som i denna afdelning blifvit valda,
hvartill kommer en förhoppning, att förf. efter tagen
kännedom om denna belysning med större sinneslugn
fortsätter striden, och således ej onödigtvis gör
sig skyldig till sådana, lindrigast sagdt, förhastade
påståenden, som denna afdelning innehåller. Stockholm
den 10 Maj 1869.
H. L. RYDIN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
