Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
odrägliga bördor allt sen Israels träldom i
Egypten; och hur vina icke beständigt
pådrivarnas piskor! Kroppsligen och andligen. Huru
”omänsklig” är icke människan, när intet stävjar
hennes natur! I hednavärlden? Ja, visst. Och
även i den kristna civiliserade. Och i vårt eget
land. Läs t. ex. Palmbergs ”Ur vårt lands
martyrhistoria”. Hur har icke den frodiga
fariseismen här farit fram med människorna, just när
drasa vaknat till insikt om sin mänsklighet, d. v. s.
sin höghet, sitt djupa fall från sin höghet samt
längtan att komma dit upp igen till bamaskap
hos Gud. Det är alldeles förfärligt vad
människor, när de på något sätt komma till makt, taga
sig till i ”bördebindareskrået”. De rent av njuta
utav att få förtrycka. Den rena elakheten och
småkittsligheten tar gestalt i pygmeer med piskor
i båda händerna. Månheten om ”tionde i mynta,
dill och kummin” är minutiöst noggrann. Men
”domen, barmhärtigheten och tron” låter man
fara. — Lovad vare vår högtlovade frälsare för
att han gått in för de förtryckta och här sagt
de vägledande orden!
Vidare göra dessa fariseer flera gärningar. De
”göra” böner. Det är allt bra stor skillnad på en
svulten tiggare — och en stilig skylt på ett rikt
varuhus. Bönen är en tiggare. Men här tvingas
bönen in i det fariseiska systemet, ty bönen hör
ju med till andligheten. Och då får den tjäna
som skylt att annonsera hjärtats rikedom. O, de
”breda böneremsoma” och de ”stora manteltof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
