Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Kärlekens urval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄRLEKENS URVAL
141
att allt mer medvetet bruka de sympatiska hos den
andra till utfyllnad af sin egen ensidighet; att allt mer
upphöra med den lyckofientliga sträfvan att omforma
den andra efter sitt eget väsen. Redan nu är
dessutom sympatibehofvet i kärleken så vaket, så
ömtåligt, att den af ytterliga motsatser väckta, blinda
lidelsen allt mindre förmår öfverrösta sympatibehofvet.
Detta är nu snabbt varnadt, då det möter de
oförenliga motsatser, som visa att hvardera befinner sig på
ett annat plan af tillvaron; att hvardera tillhör en
annan själens tidsålder eller världsdel eller ras.
Denna förnimmelse hindrar redan nu kärlekens
utveckling i många fall, där motsatsen verkligen är en
stridande oförenlighet, ej den naturbestämda
valfrändskap i hvilken såväl primära olikheter som sekundära
likheter ingå. Denna får till följd att de älskandes
motsatser dana en rik harmoni, såväl under samlifvet
som i barnens personligheter. Har denna motsatsernas
tilldragning en gång förfelat målet, då ser man ofta
att det dock blir en och samma typ, en människa
älskar den andra, den tredje, ja, än flera gånger, med
en urvalets ihärdighet, som gör det till en slags
sanning att hon hela tiden egentligen — endast älskat
en och samma kvinna eller man!
Naturens hänsynslöst sammantvingande vilja yttrar
sig ej endast i kärlekens sammanförande af motsatser
inom äktenskapet, utan äfven vid brytandet af
äktenskap. En god hustru till en god man, älskande och
älskad, gripes sålunda af en för henne själf
ofattbar lidelse till en annan man. Utan besinning ger
hon sig åt lidelsen för att sedan återgå till den man,
hon ej upphört att älska, men som aldrig ingaf henne
den öfvermäktiga känsla hvars mål — enligt natu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
