- Project Runeberg -  Lifslinjer / II. Människan och Gud II /
361

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PI.IKTEN TILL LYCKA

.361

Men ännu fattar nästan ingen denna tanke, emedan
ilen uttalas till ett släkte, inom hvilket kärleken är
den mest förråade och förrådda, försummade och
försmådda af lifvets stora makter, ja i den grad, att äfven
de bästa ej ens drömma om, att allt detta kan varda
annorlunda! Ännu är det för de flesta ett mörkt tal,
att människorna, på sin väg till mänsklighet, först
måste söka efter kärleken och dess rättfärdighet,
emedan blott sålunda en allt högre mänsklighet faller
dem till. Äfven de högst bildade sakna ofta i den
grad hvad Dante kallade inteletto d’amore — eller
åtminstone i den grad syn för den erotiska kulturens
betydelse — att de tolka detta tal som en frestelse
för alla älskande och blåsa upp sin egen känsla, tills
den ballonglikt lyfter dem öfver lifvet, på hvilket de
sedan se ned ifrån den gondol, där de dväljas i
tvåfaldig själfdyrkan. Med andra ord: hvarje inlägg för
kärlekens, af nästan alla förbisedda, lifsvärde uppfattas
såsom en maning att — för detta förbise alla andra
I ifsvärden 1

Månne de sålunda talande aldrig själfva erfarit att
religionen är kraftmeddelande, helgande, hänryckande
endast i den grad den är kärlek, liksom att själen aldrig
är mer religiös — men heller aldrig mindre i behof af
religion — än när den älskar? Hade de erfarit detta,
då visste de äfven att kärleken, i alla sina äkta
uppenbarelser, är den mest själsförstorande och
väsensför-smältande af alla känslor, framför allt då den kärlek,
som i sig upptar det högsta af hvarje annan, emedan
den som ingen annan utgör enheten af själ och sinnen,
af enskildt och samhälleligt lif; emedan den är själfva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-2/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free