Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
lära. Ty Andersen menar, att nyss nämnda ord
leda tanken på en särskild verksamhet, medan
lifs-poesi endast innebär att fullt vara en lefvande
och en lifvet hängifven, som i ordets verkliga mening
öfver-lefver sina öden; som i allt finner lifs
bekräftelser, ja, som känner hela lifvet vara
till för sin skull — detta som är kärnan i all
lifspoesi (4).
Här som öfverallt, där den är äkta, har lefnadens
konst blifvit religion. Och detta är dess lifsvillkor.
II.
Denna korta öfversikt, där så mycket måst
uteslutas, medtager dock nog för att visa, huru framsynta
andar länge känt nödvändigheten af en samhälls- och
lëfnadskonst,. Hvad som i vår tid flyttat dessa frågor
närmare vårt medvetande, är att man börjar fullkomna
eller nyskapa dessa konsters teknik; att sociologi och
psykologi blifvit förnyade begrepp; att en
samhälls-konst som en lëfnadskonst icke längre stå som aflägsna
möjligheter; att man tvärtom rundt om i världen börjar
söka medlen till deras förverkligande. Blott att
flyktigt nämna, hvad som skett och sker inom detta område,
skulle kräfva en bok för sig. Endast några korta
antydningar om Fejlbergs och Lambeks själiska
rörelselära måste här lämnas.
Genom att på själslifvet tillämpa det kroppsliga
lifvets grundlagar fastställa de: att fri eller hämmad
rörelse, rik eller fattig näring får samma verkan på
själens som på kroppens växt och hälsa; att det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
