- Project Runeberg -  Lifslinjer / II. Människan och Gud II /
434

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

434

LIFS LINJER

det ställes ej på sin rätta plats såsom af en konstnärs
ordnande hand. Blir det således förhastadt att endast
af lif fullhet sluta till själfullhet, är det dock visst,
att denna senares osvikliga tecken är en liffullhet af
högre art. Den nöjer sig ofta med stilla åthäfvor,
men genomtränger hela väsendet, så att inga döda
punkter förefinnas; så att man från hvarje vrå af
själens ängder kan höra hur det växer; så att man
aldrig ett ögonblick betviflar, att ej denna människa
äger »den röda blomman», såsom Kiplings djur
benämna elden. Medan denna värme hos de på slump
lefvande blir sällsynt och oberäknelig, brinner den
riklig och lugn hos människor, som de nyss skildrade.
Dessa handla ej mot sina innersta instinkter; glida ej
in i för deras själ främmande förhållanden, splittra
sig ej på för dess egenart fjärran liggande uppgifter,
slösa sig ej på ofruktbara ängders uppodling. De äga
den lätta hand, som kan skapa tillfällen och i tid
rätta misstag; den klara blick, som i förtid inser
strids-möjligheter och undanrödjer dem, så att inga krafter
behöfva spillas på desamma. Utöfvad lefnadskonst
är otänkbar utan mod att undandraga sig det
umgänge, man ej åtrår; att ej mottaga de förtroenden,
uppdrag eller tjänster, man ej önskar; att ej fördjupa
ett utbyte, af hvilket man intet erhåller; att ej ge
anledning till kraf, man sedan ej vill fylla. Mod
slutligen att tillfoga de lidanden, som äro nödvändiga. När
man en gång kommit därhän, att man bedömer
människovärdet efter en människas grad af själiskt lif,
då kommer man äfven att på annat sätt än nu
bedöma de lag- eller löftesbrott, som varit o a f v i s 1 i g a
villkor för en själs stegring. Och väljer själen under-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-2/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free