- Project Runeberg -  Lifslinjer / II. Människan och Gud II /
505

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EVIGHET ELI.ER ODÖDLIGHET

505

en högre ordning. Redan nu ana vi, att de ännu
oupptäckta världar, vi bära inom oss, äro lika oändliga
som de utom oss upptäckta; att lika lagenligt, som
vi tagit allt fler af den yttre naturens krafter i vårt
vetandes och vår viljas makt, skola vi taga den inre
naturens. Men vi äro, i fråga om villkoren för släktets,
själiska och kroppsliga stegring, lika efterblifna som’
den eldgnidande vilden jämförd med nutidens
elektrotekniker. Att kroppen endast kan erhålla nya eller
finare organ och sinnen genom nya lefnadsvanor; att
själen endast kan erhålla nya maktmedel och tillstånd
genom nya villkor och vägar för själsodlingen, detta
är den öfvertygelse, hvarigenom den äkta mystikern
skiljer sig från den oäkta, som tror, att man kan nå
dessa mål på andra vägar, än vi hittills nått alla våra
vinningar: den vetenskapliga forskningens, de stora
upptäckternas, den långsamma utvecklingens. Den
äkta mystikern vet, att komma vi en gång att äga
t. ex. den själiska fjärrverkans makt, då hafva vi
vunnit den på alldeles samma vägar, som den trådlösa
telegrafen: genom att nu okända, naturliga krafter, som
dittills slumrat i vårt undermedvetna jag, blifvit oss
medvetna (1). Genom själslifvets vetenskapliga
utforskande, genom dess stegring enligt de naturliga lagarna
för dess växt — men icke genom sysslandet med hvad
Goethe kallade d a s G e i s t e r p a c k — är det
tänkbart, att vårt släkte slutligen träder i samband med
högre former af tillvaro än dess egen, sedan det nått ett
högre tillstånd än sitt nuvarande. »Andebesöken»
däremot ha ej ens höjt släktets tillvaro genom att lämna
efter sig en enda stor tanke. Ty det gäller om alla, på
denna väg vunna uttalanden från släktets döde stormän,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-2/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free