Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Själfhärlighetens samkänsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLFH ÄRLIGHETENS SAMKÄNSLA
129
Har man ej råd att erlägga priset, då får man hålla
sig till auktoriteten.
Supranaturalisten försäkrar ju att det just är
»personligt afgjord sedlighet» äfven han önskar.
Men hvad betyder hans »personliga» sedlighet?
Den betyder att man »frivilligt» valt att —
handla som alla andra! Väljer man annorlunda, då
är man ej individualist utan subjektivist!
Den betyder att man »frivilligt» låter slå sig till
slant — guld- eller silfverslant, nickel- eller
kopparslant — men alltid till slant. Vill man af sitt guld eller
sin koppar dana något annat än ett i handel och
vandel gångbart bytesmedel, då är man ej individualist
utan egoist!
Den betyder att man »frivilligt» främjar förnuft
och rättvisa i samhället, under bruk af de
samhälleligt krönta måtten och målen för rättvisa och
förnuft. Vill man ändra dess mått och mål, då är
man ej individualist utan anarkist!
Man har på senare år — och ej utan hjälp af
honom själf — sökt. göra Ibsen till en sådan »social
individualist». Men hade han det varit, då hörde han
till de mycket öfverflödiga. Hans verk torde till fyllest
vittna om att hans individualism är »farlig».
Och lyckligtvis för hans betydelse. »Ty den idé,
som ej längre är ’farlig’, är ej värd att kallas idé.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
