- Project Runeberg -  Lifslinjer / III. Lyckan och skönheten I-II /
218

(1903-1906) [MARC] [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skönhetens sedelag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•236

UFSLINJER

måste själf vara ormbiten och diktande befria sig
från giftet.» Hvilken konstnär, på hvad område det
vara må, kan ej säga detsamma? Konsten har en
martyrhistoria hemskare, än kyrkans. Och dock är
det konsten, man djärfves träda under ögonen med
tal om ett lifvets allvar, som skulle vara blodigare än
dess eget?!

1 gestaltningen af verket lägger den skapande sin
samkänsla, sitt samvete, sin själfaktning, sin
själsstyrka; verkets fullkomning — enligt mästarens eget
högsta mått och hans högsta möjlighet — är verkets
sedlighet och därmed äfven konstnärens högsta
sedlighet. Det är möjligt att Rembrandts borgerliga
redbarhet ej var otadlig. Men hans färger äro det i den
grad, att hans taflor innesluta en »medborgardygd»
lika strålande som den i Hollands historia!

Och ej endast detta.

Leonardos visshet att den fullkomliga dagern är
»den lysande skuggan eller det mörka ljuset», gäller
i fullaste mening Rembrandts ande. Hade ljusdunkel
ej rådt inom denna, då hade hans ljusflöden icke
förklarat de djup, de genomträngde. Så blefvo hans
verk mer än någon annan mästares hvad Leonardo
kallar konsten: »de naturliga tingen sedda i en stor
spegel». Icke en sorg, icke en synd, icke en
förödmjukelse hade Rembrandt själf kunnat undvara,
utan att han mist något af sin makt att genom anleten
uppenbara syndafall och frälsningshemligheter,
lifs-sorg och lifsjubel! Hur kunde han då målat sina
judiska åldringar sådana att, hade Job och Jeremias
tegat, vi hade dock vetat hvad de lidit I Eller månne
Liljefors kunnat göra djurlifvet »sakrosankt». ifall han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/3/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free