Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄ1.I.SSKÖNHETEN
349
gå uppför det berg, där de ämna höra Jesus från
Nazareth predika. På ett annat blad ser man
desamma gå ned från berget. Men nu äro de ej längre
hopar. Nu går hvardera ensam; högst två och två
sälla sig samman till stilla själsutbyte.
Kanske glimtade samma tanke hos Giovanni Bellini,
när han en gång danade en korsbärande Kristus. Denne
visar inga lidandets tecken utom korset, och äfven detta
synes vara en lekbörda. Allt blir honom ovidkommande.
Anletet är så förnämt, att det gränsar till kyla; den
blick, han sänder hopen bakom sig, så ömkansfull, att
den snuddar vid förakt. Den blicken säger:
»Hosiannaropare i går, korsfästropare i dag! Då
lika ovetande som nu om hvad j a g är — en ensam
— och om hvad jag ville göra enhvar af eder till:
en ensam.»
Den, som blifvit en ensam, kan gifva andra styrka.
Och endast den dem stärkande, har rätt att leda andra 1
Att uttagas till ledare — på livad område det vara
må — genom den lit, man ingifvit andra, detta är
den enda lefvande makt en människa kan och bör
äga öfver andra.
Och när äfven på samhällets område makt en
gång skall betyda endast detta, då har släktet nått
fram till det sista — och slutliga — skedet af
makt-utöfning, detta, som hvarken blir demokrati eller
aristokrati men innebär det bästa af båda. Jag ville
kalla det psykokratien, den styrelseform, där den
själfulle härskar och den mindre själfulle villigt böjer
sig för denna högre makt!
De, som nu endast vilja se den, med naturkraftens
blindhet verkande, massdumheten eller massgrymheten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
