- Project Runeberg -  Lifslinjer / III. Lyckan och skönheten I-II /
410

(1903-1906) [MARC] [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

410

I.IFSLINJER

som upphäfver all laglig trygghet för den enskildes
rättssäkerhet och rörelsefrihet, liksom all möjlighet för
folkorganismens fria utveckling; som i alla riktningar
hämmar själfstyrelsen, språket och samfärdseln med
andra folk. Finnarna ha, under de senaste åren, rest till
Stockholm endast för att kunna fritt andas! Och ingen
frihetskär svensk torde ha återvändt från Finland —
och än mer Ryssland — utan att ha gripits af lusten
att störta ned och kyssa stenarna på Skeppsbron, i
salighet öfver att lefva i ett land, där man andas
frihetens luft lika tanklöst, som man andas den
verkliga luften, tanklöst ända till den stund, man
förnummit hur det käns att kväfvas!

En helt kort erfarenhet af detta slag skulle lära
arbetarna: att det finnes andra lifsvärden än en lätt
och riklig arbetsförtjänst; ja, att det kan finnas
förhållanden så lifshämmande, att det hvitaste bröd smakar
sand och den bästa bädd ingen sömn skänker, emedan
allt, som ger lifvet dess yppersta värden, saknas.
Framför allt rätten att fritt kunna bruka våra krafter till
syften, som ligga högre än de medel, vi bruka till
krafternas förnyelse.

Goda arbetslöner och goda arbetsvillkor äro
visserligen viktiga villkor för ett lifsförlopp, som skall stegra
den enskildes tillvaro. Och det är detta de glömma,
som tala om arbetarnas fosterlandslöshet, men själfva
ej vilja offra någon af sina fördelar. Ej ens när detta
kunde bidraga att hejda utvandringens blodstörtning
och att, hos de kvarstannande, höja fosterlandskänslan
genom att bereda dem ett människovärdigt arbetslif
och en människovärdig ålderdomsrol

Men arbetarna borde å sin sida inse, att äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/3/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free