Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTER
471
utöfvare. Och sålunda vore den största möjliga trygghet gifven
att begåfningen förr eller senare slog sig igenom.
Ty det blefve dock i regeln genom sakkunnige, domen
fälldes, medan nu hvarje okunnig pojke, som på en
tidningsredaktion fått en penna i hand, kan dräpa verk, han saknar de
första förutsättningarna att bedöma. Och äfven den väl
skolade granskaren är oftare till skada än gagn för de
frambringande. Lika olycklig som Platos tanke var att ur
sin stat förvisa diktarna, lika lycklig vore den om man ur
framtidens stat förvisade tidning s-granskarna och på kritiken
ställde samma kraf af själfständig, konstnärligt skapande, som på
de — i omedelbar mening — skapande själfva. Liksom
konstnären då endast behöfde skapa hvad han älskade, blefve äfven
kritikern berättigad att tiga om det, han icke, genom sin kärlek
till verket, lärt sig förstå — det enda verk han, i sin ordning,
kan lära andra älska och förstå!
Sålunda blefve kritikern lyckligare, allmänheten upplystare,
konstens utöfvare lugnare och konsten själf allvarligare!
4) Detta skolideal förutsätter att ungdomen sedan skall
äga god tid till individuell kultur, enligt sina säregna
anlag. Bland de hufvudlinjer, som jag tänker mig utgå
från den grundläggande skolan, är alltjämt en klassisk.
Ty lika mycket som man måste önska att latinherraväldet
försvinner öfverallt, där det ej behöfves, lika mycket måste man
önska att den klassiska kulturen alltjämt skall äga äfven
vetenskapliga dyrkare.
5) Bevis skulle kunna mångfaldigas dels på socialismens
anpassning till det för handen varande tillståndet, dels på dess
fördjupande af sin synpunkt på »klasskampen». Några få vara
nog. Så har t. ex. Vandervelde uttalat som sin mening att
»där bondeegendomen, handtverket och den oberoende
småhandeln ännu bibehålla sig såsom en verklig enhet mellan
egendom och arbete, där ämnar socialismen icke våldsamt
sociali-sera dem». Andra socialister betona att socialismens
grundtanke är att produktionen skall drifvas för samhället —
emedan endast så en verklig rättvisa kan danas — men att detta
ej behöfver innebära genom samhället. Så t. ex. innehöll
Arbetets söndagsnummer (Framtiden) nyligen dessa ord:
Det måste sålunda för fullföljande af socialismens tankegång
anses alldeles tillräckligt att produktionen drifves för
samhället och beträffande jordbruket att jorden äges, icke
nödvändigtvis äfven brukas af samhället. Om sålunda småbruk
är den ekonomiskt riktiga produktionsformen vid intensivt
jordbruk (extensivt jordbruk torde, där detta öfverhufvud taget
lönar sig, lämpligen kunna drifvas af staten själf), så finnes
intet teoretiskt hinder att således anordna det socialistiska
jordbruket, blott äganderätten till jorden bibehålles koncentrerad
i statens hand. Man är då framme vid det nu antagna svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
