Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474
I.IFSLINJER
enhet. Därför påverkas alla af samma handling, samma
känsla. Det behöfs blott ett ’hurra’ för att alla
skola skrika med.»
Och hvem har ej inom hvarje frihetsrörelse — kvinnosaken,
socialismen o. s. v. — kunnat besanna den norske
socialistprästen O. Kringens yttrande om den frireligiösa rörelsen:
»Det är kännetecknet på den privata frikyrkan, att den
blir intolerant, tyrannisk och odemokratisk. Den blir intolerant,
emedan hvarje medlem bevakar sin broder, den blir tyrannisk,
alldenstund hvarje medlem känner sig under spionögon. Hvarje
mening, som afviker från den vedertagna, måste utträda ur
menigheten och bilda en ny eller tvingas till tystnad.»
7) I Sverige har t. ex. Viktor Rydberg — 1860-talets
Antikrist — redan hunnit kanoniseras som ett helgon; Ibsen
har blifvit en skolmästare, som lär »kultur och disciplin» —
såsom redan de damer menade, hvilka protesterade mot mitt
Ibsental 1898; Björnson — hvars alla verk från 1870-talet
ansågos så farliga, att en norsk teologiprofessor kallade t. o. m.
En Handske upplösande för all sedlig ordning — har
blifvit Nobelprisbelönad just för sin sedlighet I
En af de, i detta afseende mest tragiskt-parodiska
händelser, är dock att ett ord af Thorild — sin tids store
orätt-tänkande — nu i Uppsala universitets aula blifvit användt till
stöd för »rättänkandet». Dådet mot Thorild är dock
öfverträffad! af den nya tyska teologien, som förklarat att — Nietzsche
till sitt väsen är ett med den moderna kristendomen I
Och det finnes ett sätt att bruka Goethe, som föranledt
utropet: »en del godt folk säger Goethe men mena —
Garten-laube 1»
Att stympa de stora andarna eller stora tidstankarna, tills
de passa filisterns mått, detta är dennes yttersta medel att
hämnas på det stora!
Ett enda bevis på tankars inborgerligande må här anföras:
Göta hofrätt utlät sig 1826 om den ogifta kvinnans myndighet
på följande sätt: »Under budet om kvinnans
omyndighetstillstånd har hon, närmare sluten till familjekretsen, hittills
undgått frestelsen att med det bekomna fäderne- eller
möderne-arfvet försöka att på egen hand skapa sin lycka .... Hon har
sluppit begråta följderna af illa beräknade företag och
obetänksamt ingångna förbindelser; korteligen, hon har hittills icke
känt vidden af sin egen svaghet. Ledd af vänskapens
förtroliga hand, åt hvilken lagen jämväl anförtror vården af hennes
egendom, har hon undgått falla ett dubbelt offer för förledarnas
illistiga beräkningar . .. och hon har, då hon förr eller senare
inträdt i äkta ståndet, ditfört med sig icke inbillningen att den
myndiga kvinnan vore lika god som den myndige mannen,
utan, då hon i sin make endast sett en själfvald förmyndare,
hvilken af sin kärlek och välvilja åtagit sig hennes angelägen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
