Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTER
479
V. Samfolkligheten.
1) Pitt betecknade redan den engelska politikens moral
med orden: »Ville vi en enda dag vara rättrådiga, då vore vi
förlorade.» Anatole France har kunnat yttra: »Europas
verkliga — d. v. s. verksamma — sedlighet är uttryck af
den tarfligaste bekvämlighet och gröfsta empirism; är
resultat af en allmän öfverenskommelse att européerna i allmänhet
och hvar europé i synnerhet skall få behålla, hvad han själf
har af lif och kvinnor, jord och ägodelar, men fritt plundra
den öfriga naturen och de öfriga världsdelarna.»
Och han har nyligen riktat sig mot det föråldrade
diplomatiska ränkspel, där hemlighetsmakeriet gång efter annan kan
inveckla folket i krig, ett hemlighetsmakeri, som han liknar vid
»tjufvarnas, medan de enskilde och de folk, som vilja handla
ärligt, intet hemlighetsmakeri behöfva».
Alla torde minnas tyske kejsarens »hunnertal», då han 1900
sände flottan till Kina: uppmaningen att utan pardon nedhugga
kineser som Attila nedhögg européer, tills ingen kines ens skulle
våga se snedt på en tysk; att sålunda öppna väg för
kristendomen (I) Ty Kinas kultur var värdelös emedan den ej är
byggd på kristendomen. Slutligen nedkallade han Guds
välsignelse öfver de vapen och fanor, som nu skulle skaffa
Tyskland ny ära (I)
Arten af denna ära uppenbaras genom en redogörelse för en
rättslig undersökning (se Friedenswarthe VII, årgång n:o 7). Den
visar hvilka djuriska dåd och djäfvulska brott, som begingos
af tyskar, medan en fransman Grandin (se Social Tidskrift
1903: Soldatmoral i 20:de århundradet), visar att fransmän
betedde sig lika afskyvärdt. Sakkunniga ha vittnat att, sedan
förstörandet af Alexandrias bibliotek, kulturen ej lidit en så
stor förlust genom något biblioteks ödeläggelse, som genom den
då timade förstörelsen af det kinesiska statsbiblioteket. Ironiskt
har Friedenswarthe, öfver ofvannämnda redogörelse för den
tyska processen, satt ett motto, som talar om alla de höga
dygder kriget framkallar, ja, hur »det ställer den enskilde i
det rätta perspektivet till världsalltet» (!!)
Slutligen må påminnas om ett uttalande, som Kinas
sändebud i Berlin nyligen gjort till Berliner Tageblatt (febr. 1906):
»Hvad kinesernas fientlighet mot européerna angår, så ligger
skulden för denna stämning ej på kinesernas sida. Det kinesiska
folkets heligaste känslor ha århundraden igenom missaktats
och sårats af främlingarna och det är alldeles naturligt att
kineserna slutligen skola reagera häremot. I första hand äro
missionärerna skulden för kinesernas fientliga sinnelag mot
européerna. Det måste ju djupt såra kineserna att dessa missio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
