Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dawid Liwingstone, hans person och missionswerksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det skäl, att han kunde från början få bearbeta och sköta den
samma efter sin egen åsigt.
Den lilla karawanen hade oerhörda swårigheter att uthärda.
En stor öken, som de resande måste öfwerfara, war
mera torr och brännande än wanligt, och brist på watten för
de törstande barnen gaf ämne till qwalfull smärta för de
arma föräldrarna. Förarne hade gått wilse i öknen. Under
fem dagar måste stora och små nära nog försmäkta af törst
i den torra heta luften. Härom skrifwer Liwingstone i sin
bok Missionary Trawels: "Ju mindre tillgång wi hade
på watten, ju törstigare blefwo de små stackrarne. Tanken att
de skulle försmäkta och dö midt för wåra ögon war förfärlig;
det skulle nästan ha känts som ett lättnad för mig att hafwa
blifwit förebrådd för att wara den egentliga orsaken till denna
utgång, men ej ett ord af förebråelse yttrades af deras moder,
ehuru det tårfylda ögat talade om den ångest hon led.
På aftonen den femte dagen kommo några af wåra män, till
wår outsägliga tröst, med ett litet förråd af det fluidum,
hwars sanna wärde wi aldrig förr rigtigt känt. Ingen kan
känna wattnets wärde, förrän han blifwit beröfwad tillgång
derpå. Jag har druckit watten – och det ej i måttliga klunkar
heller – som warit fullt af insekter, tjockt af gyttja,
skämdt af andra ämnen, likwäl har jag aldrig haft något
obehag deraf."
Slutligen hunno de resande Sebituanes land, dock efter
sådana lidanden, att Liwingstone beslöt att aldrig mer utsätta
sina barn för dylika resor. Men hwar skulle han göra
af barnen? Han kunde ej mer lemna dem i Kolobeng; han
kunde ej heller på grund af omständigheterna hafwa dem hos
swärföräldrarna i Kuruman. Det enda möjliga war att sända
dem hem till England tills han hunnit bosätta sig i någon
lämplig trakt af det land, der han nu wistades, då de sedan
skulle återkomma och "i framtiden hjelpa honom att föra
Sebituanes folk till Kristus".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
