- Project Runeberg -  All världens fiende med flere berättelser /
130

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oceanplöjaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

voro betydligt längre än han, och så var även mannen
vid ratten, en välfödd tysk, som deserterat från ett
krigsfartyg och tagit hyra i Rangoon. Men de tum som
fattades i kapten Mac Elraths längd förringade icke hans
duglighet. Åtminstone var detta bolagets uträkning,
och han själv skulle ha kunnat räkna på samma sätt,
om han haft tillfälle att genomse de omsorgsfullt förda
detaljerade anteckningar om hans verksamhet, som
hamnat i bolagets arkiv. Men bolaget hade aldrig med
en vink låtit honom förstå att det hyste tillit till
honom. Det var icke bolagets sätt; ty bolaget handlade
efter den principen att man aldrig skulle ge ett biträde
orsak att tro sig vara oumbärligt eller ens synnerligen
nyttigt — och i följd därav hade man aldrig långt
efter klander, men däremot gavs aldrig beröm. Och vad
var för resten kapten Mac Elrath annat än en av
bolagets skeppare — en bland de mer än åttio skeppare
som förde bolagets mer än åttio lastbåtar, vilka
korsade oceanens större och mindre stråkvägar.

Nere på däcket kommo ett par kinesiska eldare
bärande sin frukost och trampande på de rostiga
järnplåtarna, som täljde sin egen historia om tung lastning
och överspolande vatten. En av besättningen höll på
att ta ned livlinan som sträckte sig från skansen förbi
skeppsluckorna och vindspelen fram till lejdaren vid
kommandobryggans däck.

»Svår resa?» framkastade lotsen.

»Joo, stygg nog emellanåt, men det värsta va’ att
vi förlora’ tid. Hatar ingenting så mycke’ som att
förlora tid.»

Med dessa ord vände kapten Mac Elrath sig om och
kastade en blick akterut på sitt fartyg, både uppåt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 3 23:35:27 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljfiende/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free