Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettioförsta kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Komplikationerna voro häpnadsväckande och
pinsamma; i flera dagar låg detta praktexemplar till
människa och skrek i plågor så att det hördes ett helt
kvarter bort. Han dog skrikande.
»Där ser du», sade John Finkelman. »Han skulle
vara rädd om sig själv. Han slutade till och med att
röka. Och vad fick han för det? Bakterierna
förstörde i alla fall din utmärkta doktor, trots alla hans
försiktighetsmått. Börja bara bakterierna, vet man
aldrig var de sluta. Nästa gång kan det vara din tur.
Tänk på vad han fick försaka. Vill du verkligen
försaka allt jag kan ge dig, bara för att bakterierna skola
komma och göra slut på dig? Det finns i livet
ingenting säkert. Alltsammans är lotteri. Men jag gör
livet leende, och jag skrattar åt den osäkra
verkligheten. De och skratta med mig. Din stund kommer
ju alltid till sist, men skratta åtminstone till dess.
Det är ju ganska mörkt i världen. Jag lyser upp den
åt dig. Det måtte väl vara en rutten värld, där det
kan hända sådant som det där med din doktor. Det
finns bara ett sätt: ta ett glas till och glöm
alltsammans. »
Naturligtvis gjorde jag det. Jag tog ett glas till
varenda gång John Finkelman påminde mig om vad
som inträffat. Men jag drack i alla fall med förstånd.
Jag lagade alltid att jag fick de bästa varor, jag ville
endast ha stimulus och undvek alltid ruset. Här
vill jag i förbigående anmärka, att när en man
börjar dricka förståndigt, visar det vanligen att han
har mycket länge vandrat tillsammans med John
Finkelman.
Men jag fortsatte med min princip att aldrig smaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
