Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. De dödas ben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nare, Ahuna. Hon stal nyckeln från Kanan en natt
och lät Ahuna gå och stjäla hennes fars ben ur
mau-soléet. Jag vet det. Och han måste ha varit en
jätte. Hon förvarade honom i en av sina stora
krukor. En dag, då jag redan var stora pojken och
nyfiken att få veta om Kaaukuu var så reslig som
traditionen påstod, fiskade jag upp; hans väl bibehållna
underkäk ur krukan och provade den. Jag stack in
mitt huvud rätt igenom den, och där satt den
omkring min hals och på mina axlar som en hästsele. Och
varenda tand satt kvar i käken, vit som porslin, utan
en ihålighet, med emaljen oskadad. För den
förseelsen fick jag det värsta kok stryk jag har fått i hela
mitt liv, fastän hon måste kalla in gamle Ahuna för
att hjälpa till. Men den händelsen blev mig till nytta.
Det förvärvade mig hennes förtroende att jag inte
var rädd för de dödas ben, och det har jag att tacka
för min uppfostran i Oxford. Ja, ni skall få höra,
om inte bilen kommer innan jag har slutat.
”Gamle Ahuna var en av de riktiga gamla med
hallstämpeln inbränd av trogen slavtjänst från
födelsen. Han visste mera om min mors familj och min
fars än de båda visste ihop. Och han visste vad ingen
annan levande visste, århundradens
begravningsplatser, där man gömt benen av de flesta av hennes och
Kanaus förfäder. Kanau kunde inte locka det ur
den gamle kurren, som betraktade Kanau som en
avfälling.
”Hiwilani bråkade i åratal med den gamle
tvär-viggen. Hur hon lyckades är mer än jag förstår.
Naturligtvis var hon öppet trogen mot den gamla
religionen. Det kanske förmådde Ahuna att lossa litet
IOI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
