- Project Runeberg -  Hawaji-noveller /
192

(1922) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Vågsvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vånade sig över att han slutligen kom till den
slutsatsen att natten var förutbestämd till kärlek.

Barton frapperades av den tanken att blommorna
och människorna hade samma uppfattning av natten.
Han drog sig tillbaka till huset, vek in på en
slingrande väg som följde skuggan av brödfrukt- och
alga-robaträden. I dunklet, där hans stig åter krökte sig
ut i det fria, blickade han ut över en liten öppen plats,
där det på en annan gångstig i skuggan stod ett par i
varandras armar. Mannens passionerade dämpade röst
hade väckt hans uppmärksamhet och dragit hans ögon
till dem, och då de märkte hans närvaro tystnade
rösten, och de båda stodo orörliga i varandras famn.

Han fortsatte sin vandring, plågad av den tanken
att i trädens skugga en annan rad av älskande drog
fram utmed häcken av nattblommor. Å, han kände
till den där leken sedan forna dagar, då ingen skugga
var för djup, ingen list för motbjudande, då det gällde
att dölja ett kärleksmöte. När allt kom omkring voro
människorna lika blommorna, tänkte han. Innan han
åter trädde in i det irriterande rörliga liv dit han
hörde, stannade han ett ögonblick i det starka skenet från
den upplysta verandan för att stirra på de praktfullt
purpurröda hibiscusblommofna. Och allt vad han
lidit, allt vad han nyss iakttagit, från den
nattblom-mande häcken och de parvis kärleksviskande
människorna till de båda som förstulet famnade varandra,
kristalliserade sig plötsligt i den parabel över
människolivet som susade i dessa dagblommande hibiscus.
De slogo ut i blom efter dagningen, snövita, värmdes
till skärt under solskenstimmarna och mörknade till
purpur vid kvällens inbrott, då deras skönhet och de-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljhawaji/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free