Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA DELEN - Kapitel 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommit ner till den bäck, där Bob Henderson nu arbetade och
som han kallat Gold Bottom för att han där hade funnit den
första verkligt ordentliga guldfyndighet som vaskats fram i
Klondyke. I stället fortsatte Ljusan Dag utför Hunker Creek
ner mot Klondyke och vidare till indianernas sommarfiskeläger
vid Yukon.
Där stannade han ett dygn hos Carmack som bodde ihop
med en indianska och av dennes indianske svåger Skookum
Jim köpte han en båt och med hundarna ombord drev han
ner till Forty Mile. Det var nu i slutet av augusti, dagarna
blev allt kortare och vintern närmade sig. Fortfarande hade
han en obegränsad tilltro till sin aning att ett stort fynd skulle
göras i upplandet och hans plan var att samla en grupp på
fyra, fem män eller om det visade sig omöjligt åtminstone
skaffa sig en partner och staka sig tillbaka uppför floden
innan isen la sig för att sen börja vinterns guldsökande. Men
männen vid Forty Mile var misstrogna. Fälten i väster dög
gott åt dem.
Det var då som Carmack, hans indianske svåger Skookum
Jim och en annan indian Cultus Charlie kom i kanot till
Forty Mile, gick direkt upp till guldregistratorn och lät
inregistrera tre inmutningar och en förste-upptäckar-inmutning
på Bonanza Creek. Därefter visade de på kvällen grov
guldsand för den tvivlande hopen på Surdegskrogen. Karlarna
flinade och ruskade på huvudena. Man hade sett hur ett fynd
simulerades förr. Det här var alltför påtagligt bara ett påhitt
av Harper och Joe Ladue för att dra vintersökare till sin
stadsutstakning och sin handelspost. Och vem var Carmack?
En karl som bodde ihop med en indianska. Och vem hade
nånsin hört talas om att en sån gjorde ett fynd? Och vad var
Bonanza Creek? Ett älgbete som slöt sig till Klondyke just
ovanför dess mynning och som de gamla alaskarävarna
kallade Rabbit Creek, Harpaltsbäcken. Nå, hade det varit Ljusan
Dag eller Bob Henderson som kommit in och visat grov
guldsand, då hade det varit någonting annat. Men Carmack,
indianskans karl! Och Skookum Jim! Och Cultus Charlie! Nej,
det var för starkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
