- Project Runeberg -  På långfärd med Snark /
96

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ting, varför det fortsätter att kommunicera
svallningen, fortsätter alt gå vidare. Och när toppen av
vågen fortfar att svalla, medan dess underdel stannar
efter, måste någonting inträffa. Vågens underdel
drages undan och toppen av vågen faller över, faller
framåt, störtar ned, skummande och brusande. Att
vågens underdel slår emot land är orsaken till alla
bränningar.

Men förvandlingen från ett sakta böljande till en
brottsjö går icke helt plötsligt, såvida icke havsbottnen
bar tvära branter. Om vi antaga, att bottnen sedan
så småningom blir grundare på en sträcka av en
fjärdedels eller en hel mil, så upptages denna sträcka av
småningom skeende förvandling. Just så är havsbottnen
beskaffad utanför Waikikis strand, och därigenom har
man där det yppersta tillfälle att rida på brottsjöarna.
Man hoppar upp på en sådan just då den bryter upp,
och stannar på dess rygg ända tills den når stranden.

Och nu till själva rittens teknik. Man ger sig av
ut i vattnet på ett flatt bräde, sex fot långt, två fot
brett och någorlunda ovalt till formen. Så lägger man
sig ned på brädet som en liten pojke på en drivande
planka, och paddlar sig med händerna ut till djupt
vatten, där vågorna börja gå vita. Där ligger man helt
lugnt på sitt bräde. Sjö efter sjö reser sig framför
och bakom, under och över en, och brusar i väg in till
stranden, men lämnar en kvar där man är. När vågen
får kamm, blir den brantare. Tänk er nu, att ni på ert
bräde befunne er på framsidan av den branta
sluttningen. Om den stode stilla, så skulle ni glida utför den,
alldeles som en pojke åker på kälke utför en backe.
»Men vågen står inte stilla», invänder ni. Mycket rik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljsnark/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free