Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 25. Om det stora ovädret vid Olsmässan och hvad därvid tilldrog sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
25. Om det stora ovädret vid Olsmässan och hvad
därvid tilldrog sig.
Den stora klockan i klosterkyrkan förkunnade
midnatt, och hennes djupa, högtidliga klang, som sades
förskingra oväder och drifva onda andar på flykten, hade
ännu icke dött bort mot berg och murar, då man såg
kyrkans målade fönster upplysta inifrån och tonerna
af en mässa följde tätt efter klockljuden. En procession
tågade in från nunnornas konvent: det var den vanliga
midnattsmässan, hvilken denna gång firades med större
högtidlighet, dels för den ingående Olofsdagen, dels också
för biskopens närvaro.
Ungefär samtidigt framträdde en annan procession
från munkarnes konvent. I spetsen för denna gingo
biskopen och hans kaniker, hvilka icke ens efter en
tröttsam resa vågat bryta mot klosterreglerna för att njuta
livilans ostörda behag, samt generalkonfessorn, fader
Sven, hvilken icke alls gått till hvila. Alla voro klädde
i full högtidsskrud, själfva sakristanen broder Marcus
var i en hast förvandlad från en kund vid kruset till en
vördig tjensteman, och de sömnige munkarne hemödade
sig att antaga all den värdighet, som stundens betydelse
och den höge prelatens närvaro ålade dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0186.html
