- Project Runeberg -  Ljungars saga /
288

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Huru riddaren Wulf von Grewensdorp berättade nyheter från Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Maktens demon stod på tinnarne af templet och
liviskade till Arvid Kurck: allt detta vill jag gifva dig,
om du faller ned och tillbeder mig!

Dock biskop Arvid var för klok att låta hänföra
sig af känslornas politik; han älskade för mycket sitt
fosterland, för att vilja hufvudstupa och oförberedt
inkasta det uti nya förtviflade strider. Med denna
hersklystna, inbördes afundsamma och fientliga adel var, här
som i Sverige, intet att uträtta. Och hvad stod
ofvanom adeln? Ett fåtaligt, till stor del okunnigt och vida
kring landet skingradt prästerskap. Evad stod nedanom
adeln? Ett ännu okunnigare, äfvenså fåtaligt och
skingradt folk, från barndomen vandt att gå i de mäktiges
ledband. Nej, för denna gång var ingenting att göra;
men måhända skulle den närmaste framtiden ur sitt
ännu dunkla sköte föda en man, som vore det stora
verket vuxen och kunde förena till en gemensam
maktyttring alla de nu så söndrade viljorna, alla de nu så
skingrade, under långa fejder till hälften förblödda
krafterna...

Biskop Arvid beslöt att vänta.

Och med detta beslut, öfvervägdt och fattadt
inom mindre tid än här behöfts för att nedskrifva
det, återfick biskopen hela sitt mod, hela sin
beslutsamhet. Den förhatlige budbäraren skulle ej triumfera,
han skulle endast förbländas, hans misstankar skulle
endast söfvas till ro, intill dess ögonblicket vore
kommet att trampa tyrannens förhatliga makt med harm
under fötterna.

— Undra icke, herr riddare — sade nu biskopen
med hög värdighet och fullkomligt lugn — undra icke
att så oväntade nyheter uppskaka en gammal, bräcklig
man, hvars få återstående krafter äro medtagna af en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free