- Project Runeberg -  Ljungars saga /
334

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Huru Birger af Ljungars frestades att svika sin herre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Han var beredd på ett stormigt uppträde, men lika
godt; han önskade öppet spel.

Fru Ursula betraktade honom några ögonblick stillatigande
och med ett underligt frågande, nästan gäckande
uttryck, likasom ville hon först utspana, om det blifvit
af den forne gossen en man, som hon borde frukta,
eller en förläst djäkne, som hon kunde bespotta. Därpå
sade hon helt vänligt:

— Birger Bosson, var välkommen till Ljungars!

Han hade icke misstagit sig: hon visste allt.

— Jag tackar er, min fru, svarade ynglingen, i det
han tog plats.

— Min ädle och välbördige son torde ursäkta, att
han ej blifvit mottagen på vår ringa borg med all den
aktning och ärebetygelse honom med rätta bör tillkomma
och som jag visst ej skulle underlåtit, därest jag kunnat
förmoda ett så kärt besök. Jag ser att han af något
misstag råkat tillbyta sig en mjölnares jacka, och man
säger mig att han värdigats i egen person förse våra
hästar med foder.

— Min fru — svarade Birger, retad af den gäckande
tonen — jag har hitkommit, emedan min väg förde mig
i andra ärenden till ert grannskap och emedan jag gärna
ville återse mina fäders borg. Jag har hitkommit i
denna dräkt och på detta sätt, emedan jag ville bespara
er ett mottagande, som ni kanske funnit besvärligt. Ni
har förekommit mig, och jag är tacksam, om ni tillåter
mig att sofva en natt under detta tak.

— Som väl rätteligen är ditt? Var det ej så du menade?

— Det tillhör alla min fars arftagare, och jag aktar
hans minne för högt, för att någonsin anse hans änka
som främling i hans borg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free