Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Nattlogi för ungkarlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
DAÖDRIFVEBIEK OCH DRÖMMERlER.
’"!%
Ö»
se’n sa började jag ett sådant der lif, som bra många
föra, hvilka icke hafva något egentligt hem, intet
arbete och intet att ata, och likväl lefva de, Gud vet
hur ... ty en behöfver bra litet för att uppehålla lifvet
och bra mycket för att njuta det.
Det var var, men ännu bra kallt. De mesta nät-
terna tillbragte jag under en stor sten, eller klipphäll
ute i stadshagen, om herrn vet hvar den ar - i säll-
skap med 3 eller 4 andra gökar, lika lyckliga som jag;
deribland var också Hellström här, som nu ligger der-
borta och snarkar, han »var clå bara 7 ar och följde
med mor sin, ett nöt som sop och gick omkring för
att samla ben och annat skräp och äfven knipa något
bättre, om hon kom åt. Pojken plockade blåsippor, sa
länge de räckte, och band ihop kransar af lingonris,
som ingen köpte, men det var också blott en förevänd-
ning att tigga, och ungefär samma industri slog äfven
jag mig på; jag gjorde små blorasterspalierer, som jag
bjöd ut, och för träbenets skull sa fick jag ett* par
slantar om dagen, helst sedan sängkamraterna rådt mig
att skära af byxen, sa att benstumpen syntes.
Allt som luften blef varmare sa mådde vi bättre,
vi sluppo att frysa sa mycket, och folket blef mera
gifmilda af sig på sommaren, tyckte jag. Och ofta ute
på Djurgården kunde vi samla, pojken och jag, hela 12
skilling om dagen hvardera; han måste då lemna mo-
dern sina pengar, som gaf honom några potatis eller
ett stycke bröd i utbyte, men jag mådde temligen bra.
Två månader hade gått på detta sätt. Jag hade,
besynnerligt nog, icke fallit i polisens händer, hvilken
vid ett skall efter lösdrifvare fångat kamraterna och
satt dem i en fattigförsörjning - bland dillströmmare,
hvarifrån de just voro rymda, ty de påstodo sig fara
sämre der; inte vet jag om de sade sant, men nog ar
det troligt att de icke fingo det bättre sedan; den ena
hade då vattensot och var för eländig, sa den behöfde
de va] icke länge "försörja", som det heter. Det var
just midsommardagen, jag satt vid vägkanten midt för
franska värdshuset i solskenet och såg på de många
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
