Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Hämden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMDEN.
173
varsamt och med sorgsen röst, i det han lät sina stora
svarta ögon melankoliskt och svärmande dröja vid
hennes ansigte, "skulle man icke i detta ögonblick tro
att du älskade mig..."
U0ch du, Otto ... du skulle tvifla derpå ..."
"Tvifla derpå .. . Ah! ni qvinnor af den förnäma
verlden äro er då alla lika ... hvad ar kärleken för
er ?... ett tidsfördrif.. . några dagars nöje, som man
ledsnar vid och glömmer ... en liten intressant episod
i den tomma och brokiga dröm ni kalla lif... Ah! en
dåre ar den, som lägger sitt hjerta, sin själ för edra
fötter, ni trampar leende derpå, och märker icke huru
detta hjerta skälfver i dödsryckningarne dervid . .."
Ottos vackra ansigte vanstäldes af en sa grym
och hånfull bitterhet, att Isabella sträckte händerna
mot sin älskare och utropade med lika mycken ömhet
som förebråelse:
"Otto, Otto! ar det åt mig du säger detta? mig,
som glömmande det brottsliga i att älska dig, icke
eger en tanke, en känsla för något annat an dig.. .
som säkert skall dö af sorg då du reser.. . och som i
hvarje dröm om natten, hvarje tanke om dagen skall
återfinna din bild, för att evigt sakna dig." Isabella
betäckte sitt ansigte med sina händer och sjönk ned
mot soffkuddarne.
Otto stod stum^ ett ögonblick och betraktade med
ett gåtlikt uttryck den unga qvinnan, som sa skön i
sin smärta, låg snyftande framför honom. I hans an-
sigte tycktes medlidande, bitterhet och hat strida, men
ej en skymt af kärlek låg deri.
"Isabella," sade han slutligen, långsamt och sakta,
"sluta med detta hyckleri. . . antingen älskar du mig
icke, eller... älskar du mig sa som jag vill bli älskad
med en kärlek, som icke vet af något annat an sig
sjelf... for hvilken alla betänkligheter, alla småaktiga
konsiderationer, all falsk stolthet viker bort, som dim-
man for solen . . . för hvilken inga offer gifvas, ty sjelfva
offret ar sällheten. Om du sa älskar mig ar du min
- .. det ar jag som ar din make, ty det ar kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
