Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den försvunne hökaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEN FÖRSVUNNE HÖKAREN.
215
ändtligen funnit sig föranlåten att hålla mjölkmagasin
på Sibyllegatan. Slutligen tog hon ännu ett glas ur
den sa kallade likörflaskan och steg upp för att gå till
sängs/’
"Detta var slutet af min första qväll i Stockholm.
En stund derefter, då jag till hälften afklädd nödgades
inta min plats på sängkanten bredvid moster, önskade
jag af uppriktigt hjerta, att det äfven varit slutet på
mitt lif," sade Thea skrattande. "Lyckligtvis somnade
hon snart, och jag smög mig ut, för att på en stol i
andra rummet tillbringa natten."
"Ack, Thea, hvad jag beklagar er, hvilken opas-
sande och pinsam ställning for er!" sade Jakob, som,
långt ifrån att deltaga i Theas skratt, syntes verkligt
rörd. "Det ar alldeles som när jag var tvungen att
stå i hökarboden . . . Jag trodde jag skulle bli tokig af
vantrefnad."
"Ah, vänta Jakob! När ni hört mig till slut, sa
skall ni icke sa mycket beklaga mig . .. De första da-
garne voro svåra, det ar sannt, alla dessa snuskiga
göromål, som jag måste förrätta, och hvarvid jag var
helt och hållet ovan, och i synnerhet obehaget af min
omgifning gjorde mig sjuk till själ och kropp, men ni
känner mig icke, om ni tror att jag som ett får skulle
passivt underkasta mig allt detta. . . Nej, jag uppbjöd
först all min förmåga att kunna behaga moster, och
en förståndig flicka, som föresätter sig något dylikt,
misslyckas aldrig. . . åtminstone då det ar fråga om
en gammal gumma, som i sjelfva verket icke ar sa
elak," tillade Thea, med ett skälmskt utseende.
"Nå väl, jag lyckades öfver min förhoppning.
Efter några dagar var den ruskiga sängkammaren åt-
minstone luftad, ren och snygg, den rökta korfven och
sojabuteljerna voro förvista derifrån, jag hade fått en
egen, om också mycket bristfällig säng, den slarfviga
Lovisa, hvars tycke jag också vunnit genom några
små presenter ur min tarfliga garderob, måste sopa
och skura, allt under det jag lyckades öfvertyga moster,
att det endast var hennes eget stora ordningssinne, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
