Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAUMOKS SKRIN.
439
"Och jag skall äfven hålla mitt, att aldrig for
någon namna denna lilla episod i en svärmares dröm-
mar. Visa mig nu det enda verkliga beviset du har
på ditt äfventyr, såvida det icke, likasom i sagorna,
befinnes vara en handfull jord eller några torra löf,
då man nogare vill beskåda det."
Konrad upptog sin rensel ifrån golfvet och lem-
nade skrinet, som låg deri, till sin vän.
"Nåväl! Du ser att det ar ett verkligt skrin?"
"Jag ser det, och ett ganska vackert ändå; och
du säger att det var alldeles tomt."
Franke vände det på alla sidor och betraktade
med beundran de artistiska inläggningarna af guld och
silfver på, locket, och de tjocka beslagen rundtomkring
af samma metall.
"Har du nyckeln? Jag ville se det inuti."
"Se här!u sade Konrad, som upptog en liten för-
gyld messingsnyckel ur sin västficka och lemnade ho-
nom den.
I detsamma krafsade något emot rutan i fönstret,
och Konrad gick fram för att bättre draga för den
lilla snäfva och bristfälliga rullgardinen, som helt ofull-
ständigt skylde detsamma.
Franke hade ingenting märkt; han satte just nyc-
keln i låset för att öppna och undersöka den gamla
klenoden, då ett häftigt buller, som om en stor, tung
kropp slungats emot rutan, gjorde ett hastigt afbrott
i hans förehafvande. Gardinen rycktes undan, glas-
bitarna af det sönderslagna fönstret slogo Konrad i
ansigtet, ljuset som stod på bordet utsläcktes och de
båda bestörta unga männen stodo i mörkret.
"Kvad f-n vill detta säga?" utropade Franke helt
förbluffad, under det Konrad, som ovilkorligt ryggat
tillbaka, famlade omkring sig, för att få reda på orsa-
ken till denna katastrof.
"Jag tror din tur att ständigt möta öfverrasknin-
gar, följer dig ännu," fortfor han, i det han gick fram
till fönstret, försigtigt klifvande bland det sönderslagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
