- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
56

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Fiskmåsarnes berättelse.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ledsamt, att lemna dig så ensam," sade fru Falk med en
föga smickrande blick på Holger.

"Jag kan icke inse hvarför icke Pella skulle kunna
reda sig ensam hemma, i synnerhet då hon har sin
bror hos sig," sade Holger, som vände sig från fönstret
der han stått, sakta trummande på rutan och skådande
ut i mörkret.

Fru Falk svarade ingenting, hon och Pella talade
tyst med hvarandra, och Holger såg liksom orolig gång
efter annan på sin klocka.

"Det dröjer ovanligt länge med maten i qväll,"
sade han slutligen, sedan han för femte gången sett
på klockan.

"Det är verkligen sannt, jag ser att det är sent,"
sade fru Falk och reste sig upp.

En half timme senare hade man superat; man
sade hvarandra godnatt och skildes åt.

Holger gick upp till sitt rum, men en timme
derefter, då allt var tyst i huset, påtog han sin
öfverrock och sin mössa, blåste ut sitt ljus och lemnade
rummet. Han lyssnade en minut, innan han gick utför
trappan, men klockan var nu elfva, alla sofvo, och
tyst och ohörd smög han sig ned till öfra förstugan,
kastade en skygg blick åt den stängda salsdörren och
skyndade ned utför andra trappan, läste sakta upp
porten, stängde den omsorgsfullt efter sig igen och stod
nu utanför på den gamla halft nedrasade terrassen.

Natten var lugn och mild, och månen sken klart
öfver det gamla huset och trädgården, der den lilla
bäcken, fyld af vårvattnet, sorlade mellan isskorporna
kring dess bräddar.

Holger tycktes emellertid icke reflektera öfver
hvarken luft eller månsken, han gick sakta tätt utmed
husets vägg, utan att stiga ned för terrassens trappa,
rundtomkring gafveln till andra sidan, och hoppade här
utför den låga stensättningen ned i trädgården, följde
den öfverväxta sandgången till en gammal halfrutten
bro, som låg öfver bäcken, och fortsatte sin väg ända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free