- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Tredje delen. Onkel Benjamins album. /
9

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Det obrutna brefvet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET OBRUTNA BREFVET. 9
lappar starkt belystes af de båda ljusen på bordet emellan dem.
Fru Jenner satt bredvid sin mor, betraktande den sista modejournalen och pratade derunder lifligt och gladt med mig, som lekte med de båda barnen i eldskenet på mattan, framför den stora kaminen och sökte att rädda den gamle betjenten Bingqvist från att stjelpa tekopparne, som han bar, öfver de yra och bullersamma u n games hufvuden, under det att fru Löfgren, hushållerskan, vid ett annat bord serverade teet och den vackra Alitza i ett hörn af rummet var sysselsatt med sitt broderi.
Jag vill beskrifva denna flicka för dig just sådan hon denna qväll och just i detta ögonblick syntes för mig. .
Hon hade för ett par månader sedan som lärarinna för barnen kommit i huset, och hennes sätt och utseende föreföllo mig ifrån första ögonblicket särdeles egendomliga.
Hon var lång, smärt och ovanligt vacker, i synnerhet var hennes tjocka, blonda hår af en ovanlig glans och skönhet, och man kunde icke se någonting mera täckt och behagligt an dess mjuka vågor öfver hennes fina och hvita tinningar, men dessa tinningar och hela hennes ansigte färgades rosenrödt vid minsta buller, vid hvarje fråga och nästan vid hvarje ord, som talades till henne. Hennes stora ögon, af denna egna färg, som hvarken ar blå eller brun eller grå
^^
eller svart, men som förenar alla färgers glans och vexlar uttryck i hvarje minut, voro sa djupa och skygga, att man aldrig kunde möta deras blick och aldrig annat an i smyg och osedd beundra dem. Och kring hennes vackra läppar darrade ständigt ett obestämdt, oroligt uttryck, som liknade det man ser hos mycket späda barn, innan de utbrista i skrik och tårar.
Med ett ord, hela denna unga flickas utseende hade något sa utomordentligt skyggt och blygt, sa ömtåligt och nervöst, att man tyckte sig knappt våga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free