Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Det obrutna brefvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET OBBUTNA BREFVET.
lifsfullhet, kommer icke att lefva länge, hennes puls har ingen takt."
"Det ar högst besynnerligt, att Alexander ännu icke hörs af," sade öfverstinnan för tredje gången sedan en halftimme, i det hon nedlade korten mot bordet och fäste en orolig blick på pendylen öfver soffan midtemot.
o *
"Ah, mamma vet väl, att dylika affärer alltid taga en obestämd tid," svarade hennes dotter småleende och hällde grädde i sin tekopp.
"Men det var flockan fyra han skulle möta brukspatronens kommissionär, for att mottaga pen-
ningarne.’
"Ja, men klockan ar ännu icke sju."
"Jag ångrar mig att icke hafva bedt honom genast deponera dem i banken, det ar icke rätt att gå med sa mycket pengar på sig, han har många mörka och obesökta gator att passera, innan han kommer hit. Om någon dålig menniska skulle ana, att han ..."
"Ah, min bästa öfverstinna, hvilka barnsliga griller! Hvem tror ni väl vet, att ni har sålt er egendom der nere i Westergötland, och att ni just i qväll skall mottaga det kontanta belopp ni önskat af köpeskillingen?" sade doktorn spefullt och blandade korten.
"Det kan man rätt väl veta i grannskapet åtminstone, då jag i morgon tänker uppgöra köpekontraktet om det här huset, och min son dessutom behöfver pengar för sin utrikes resa."
"Ack, de fruntimmerna! De tro då ständigt, att, liksom tidningarna uttrycka sig, ’hela Europas ögon* hvila just på dem. Emellertid har jag märkt, att ni i afton icke spelar med er vanliga uppmärksamhet och finess, ni ar tankspridd, och jag fruktar, att ni icke mår rätt väl."
"Ah jo, jag har haft några anfall af min vanliga svindel, ingenting annat. Emilie, vill du slå litet vatten i mitt té, det ar allt för starkt. Men tyst-, det ringer! Det ar Alexander, det måste vara han,"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
