- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Tredje delen. Onkel Benjamins album. /
132

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Lifvets poesi?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 ONKEL BENJAMINS ALBUM.
sade jag skrattande och helt förvånad öfver vigten och betydelsen af en passion, hvilken jag alltid gifvit det oskyldiga namnet ’skrifkläda.
"Jag öfverdrifver icke, tvärtom. Jag har alltför sorglöst öfverlemnat mig åt denna böjelse, jag har sjelf icke anat hela svårigheten att kämpa deremot."
"Men er man, huru bedömer han den?"
"Alldeles som ni. Han ansåg den i början som en oskyldig barnslighet. Nu ar han generad deraf. Han undviker att tala derom och fördrar den med samma tystnad och tålamod, som om jag blifvit halt eller skefögd."
"Och er svärmor och edra vänner?"
"De veta, Gudilof, ingenting derom. Min svärmor tror, att jag öfverlemnar mig åt den vida mindre farliga böjelsen att läsa."
"Men om ni en dag vinner ara och rykte?"
"O, tala icke derom!" utropade hon hastigt med bleknande kinder och blixtrande ögon. "Karina skall aldrig vinna det, aldrig. Det ar icke för mig, för Henriks hustru, detta kan inträffa. Det vore möjligen för denna andra qvinna, denna undaogömda varelse som drömt och skrifvit."
"Ni skulle då icke vilja framträda sjelf? Ni har då glömt er forna, brinnande ärelystnad ?"
"Glömt! Nej, tyvärr, den ar tusen gånger häftigare an då. Ser ni det icke i mina ögon och hör det på min röst ? Men det ar icke för mig, icke for Karina, jag upprepar det."
"Ni ar en besynnerlig varelse, jag vet icke hvad jag skall tänka om er."
"Se här! Ser ni huru mycket jag skrifvit," fortfor hon häftigt och med upprörd och passionerad röst, i det hon öppnade lådan till det lilla skrifbord, som upptog hela den korta väggen midt för oss i kabinettet. "Det ar mitt hjertas tankar, som dessa blad innehålla, min själs hemliga tycken och sympatier, dess sväfvande hugskott och mångbrokiga idéer, det ar en del af den verld, som rör sig och brinner inom mitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free