- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
295

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mathildas man.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MATHILDAS MAN.

295

lutad emot vaggans kant, omsluten af den tunna hvita
klädningen eller nattrocken, som hon bar, hvilar slum-
rande, belyst af det matta lampskenet.
Några minuter förgingo; endast modrens och bar-
nets lätta andetag hördes i det tysta, rummet, tills
klockans tolf entoniga slag läto Mathilda spritta upp
ur sin halfslummer.
Hon reste sig hastigt upp, med ett oroligt och
förvirradt uttryck på det nyss så leende och lugna
ansigtet.
"Tolf!" sade hon sakta och ängsligt, "tolf, och
Ellis ännu icke hemma!" m
Hastigt och tyst tänder hon ett ljus, öppnar dör-
ren till venster i sängkammaren, och, skyddande ljus-
lågan med handen, skyndar hon genom ett par mörka,
tysta rum, stannar i en liten matsal och lyssnar med
återhållen andedragt.
Allt var tyst, endast pendylen på väggen knäppte
sakta och taktmessigt, gatlyktorna flämtade utanför for
blåsten. Mathilda öppnade tvekande dörren till sin
mans rum.
Det var tomt; hennes blickar öfverforo i eti se-
kund hans oordnade skrifbord och hans kringkastade
kläder, som han aflagt, då han gått ut, och hon vände
suckande om till matsalen.
"Aldrig har han dröjt så länge .. . Han skulle ju
återkomma steax ... Hvad kan hafva uppehållit honom
ända till midnatt? Om han skulle hafva glömt port-
nyckeln !"
Mathilda skyndar ut i tamburen och lyser med
ljuset omkring sig. Nej, kroken på väggen ar tom,
nyckeln är borta.
"Om han icke skulle fått upp låset!" mumlar hon
och springer till fönstret, öppnar det och tittar ut, i
sin förvirring tillgripande den enfaldigaste och mest
orimliga förmodan.
Det är mörkt och tyst på gatan, ingen menniska
synes eller höres. Den kalla nattvinden fläktar i hen-
nes hår och hennes tunna klädning, den genomisar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free