- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
545

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppfattade några ord af Morris, fann jag strax, att min
misstanke var ogrundad.

"Af hvad han sade har emellertid hvarje ord fast
sig i mitt minne, ty jag fann hans mening mycket
obegriplig, och huru jag än funderade kunde jag aldrig
fatta någon bestämd tanke derom, och aldrig fick jag
någon tillfredsställande förklaring deröfver.

"Gif er tålamod!" sade han. "Om ni nu skulle
säga honom sanningen, så vore allt förderfvadt, och
ni gjorde både honom och oss olyckliga; han är ännu
alltför ung."

"Hvad qvinnan svarade kunde jag icke höra, men
strax derpå skildes de åt.

"Då Morris blef ensam, ämnade jag först gå fram
till honom, men jag vågade icke, ty han var, som
sagdt är; mycket häftig till sinnet och var dessutom
kanske för tillfället mera retlig än vanligt, efter han
troligen druckit mycket på begrafningen. Det var
således först flera dagar derefter, som jag sade honom,
att jag sett den der bruna och svarthåriga qvinnan
och hört hvad han sagt åt henne.

"Att börja med så syntes han mycket bestört och
lät mig flera gånger försäkra, att jag ingenting mera
hört, än de ord jag upprepat, men sedan skrattade
han och sade:

"Ser du, saken är, att det der fruntimret och jag
hafva, tillsammans för flera år sedan, gjort en insats
på lotteriet, men vinsten har ännu icke utfallit."

"Det der svaret syntes mig så dumt och alls intet
öfverensstämmande med de ord jag hört, att jag blef
helt förargad och föresatte mig, att om jag någonsin
mera fick se den der qvinnan, skulle jag söka att
utlura deras hemlighet, ty att de hade en sådan
tillsammans, det tycktes mig vara klart, äfvensom att
denna var både vigtig och farlig, då Morris sagt: "Ni
kan göra oss olyckliga."

"Jag såg henne emellertid aldrig mera, och aldrig
fick jag någon upplysning om denna sak, men rätt ofta
då jag beklagade mig öfver våra knappa tillgångar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free