Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och kalla min som nyss, men hennes gäst märkte det
icke, utan fortfor:
"Du har ju sagt, att jag är en af dina tjenstkamrater,
sedan du var i Stockholm?"
"Ja, jag har gjort som ni befallt och ...".
"Jag är nu också i sjelfva verket din like, eller
ännu olyckligare än du ... Våra gemensamma öden
göra oss till systrar."
"Eller till fiender," mumlade Daria ohörbart med
en tankfull och dyster blick.
"Jag har gjort hvad jag kunnat för er," tillade
hon högt. "Se här!"
Hon steg upp, tog en liten lykta, som stod vid
kanten af jordkojan, tände ljuset deri med en risgren
och lyfte upp ett slags förhänge af gamla barnötta
renhudar, hvilka bildade en särskild afdelning af den
eländiga boningen, och lyste på en bädd der bakom
af friskt granris, öfvertäckt med snygga mattor och
täcken.
"Tack, Daria, jag ser att du förstått mig; du
skall nu som förr hjelpa mig att klä mig ... Jag följer
med dig redan i qväll," sade den främmande och
pekade på en fullständig drägt lik Darias egen, eller
sådan, som de bättre finska bondqvinnorna bruka,
hvilken låg ofvanpå bädden."
I detsamma nedföll skinnfallen efter de båda
qvinnorna, som försvunno der bakom, och Olhoja, hvars
små lurande och klippska ögon under det raggiga håret,
som föll ned i pannan, alltjemt förstulet bevakat dem,
nickade betydelsefullt och slugt; i det han vände sig
om och framdrog ur mörkret invid väggen ett par
fiskar, uppträdda på en gren, drog en knif ur fickan
af sin tröja, skar dem midt af, och trädde dem utan
vidare tillredelser på en trästicka, för att stekas öfver
kolen af den nedbrunna elden.
Då Daria och hennes forna matmor tio minuter
derefter åter utkommo, var aftonmåltiden färdig, och
oset af den stekta siken, hvars flott fräsande stänkte
rundt omkring den sotiga och ojemna härden, uppfylde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
