- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Nionde delen. /
267

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -

Gnistor i mörkret.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

267

pipkrage; men i den lätta jagtdrägten, den svarta
sammetsjackan och baretten med fjädrar, hvari han nu
är klädd, syns den tjugufemårige kungasonen ännu
mycket vackrare och mera behaglig och tycks fullt
bekräfta vittnesbördet, att han var »manhaftiig, tapper
och väl bevandrad i alla ridderliga öfningar».

På det furstliga ridsällskapet försvunnit genom
borgporten och Maria Elisabeth ett par minuter tyst
och tankfull lyssnat till ljudet af hästarnes tramp på
den långa bron, stiger hon ned ifrån fönsterpallen och
ser sig omkring i den stora tomma salen, med en
min af vresighet, trötthet och ledsnad, som just lär
hafva varit det permanenta uttrycket i den stackars
sjukliga unga qvinnans ansigte.

Hur kom det till att hertigen i dag red ut genom
vestra porten? ... Han brukar annars alltid jaga
i Rarnshällsskogen», sade furstinnan matt och stödde
sig mot sin hoffrökens arm under det hon gick öfver
golfvet.

»Hans nåde ämnar sig törhända till Söderköping»,
svarade denna. »Jag hörde ett rykte, att herr Johan
Skytte, som är stadd på resa till Danmark, skulle
hafva kommit dit i går qväll. Han lärer väl ämna
sig att uppvakta deras nåder här på Stegeborg . . ,l>

»Det tar du säkert fel om ... Slik hedersgäst
skulle väl min herre och gemål hafva låtit mig få
spörja, för att som husfru vederbörligen kunna
undfägna.»

»Ja det är sant . . . det var väl bara löst prat
bland pigorna i frustugan, som sqvallra och gissa om
allting ...»

»Tyst! Hvad är det kammartärnorna der inne
tissla och tassla om?» inföll hertiginnan hastigt
afbrytande och stannande utanför den halföppna dörren
till det rum, dit hon ämnat sig.

Jungfru Anna kastade en orolig blick åt dörren,

men vågade icke gå längre eller genom något buller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/9/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free