Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
Tönne Rolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
ii is k sjukdom, som man troligen icke ens tänker på
att bota, eller också är det den gemensamma och
öf-verenskomna förfriskning, som alla bestå sig, ett slags
andligt snus, som man icke måtte kunna undvara.
Nåväl, detta är då egentligen en smaksak, och
(Jen välsignade, välgörande tiden, som mildrat och bor&
tagit så mycken grof het, våld och orättvisa, skall väl
slutligen uttala sin definitiva förkastelsedom öftsr
denna afskyvärda och obegripliga smak.
— Gif akt gossar, och hör på hvad jag säger!
— sade fanjunkaren ett par timmar derefter under en
raststund. —- Om kompaniet icke innan morgondagens
slut har betalt hundskatten för Mirza och Kurre, så
få de marschera med polisen, det har kapten befalt,
och det blir säkert som sex, för nu är det, förb—
mig, tredje gången ni hör’et
— Det är betalt för Kurre! — skreks i korus
af ett tiotal röster. ^
— Då får Mirza stryka och slå chamod . . . for
här ä’ hundar nog ändå. —-
— Nej! nej, Mirza har valpar . . . Hör nu
gossar! Ska vi skramla för Mirza . . . hvad säger ni?
— sade Larm och höll fram sin lägermössa med éri
på en gång myndig och bevekande min.
— Det blir ändå icke för bättre pris, och det
vore en skam för kompaniet, om vi icke kunde
bestå oss åtminstone två hundar, då de hafva fyra på
Lif. *
— Ja, se de ä herrar de — inföll en af
soldaterna och trefvade med bekymrad min i sin tomma
västficka.
I detsamma kröp Mirza, som hörde sitt namn
uttalas, sjelf fram från en af sängarne och stälde sig,
hviftande med svansen midt på golfvet.
Detta gjorde slag i saken, och då den lilla tjocka
Lifkompaniet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
