- Project Runeberg -  Baronerna Delvi : Fria teckningar ur fantasi och verklighet af Mattis /
105

(1869) [MARC] Author: Mathilda Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det finns då verkligen ett tillstånd i lifvet, då
smärtan är kärare än glädjen. Hon hade ej trott det,
men hon kände det nu.

Under de tvänne sista vintrame hade det yäl
någon gång händt, att hon hade önskat sin fordna
verlds-åskådning tillbaka och äfven försökt att återvinna sin
förra sinnesstämning. Men nu var det omöjligt, att
hon kunde önska det mera.

Det var också bättre denna vinter än förut. Då
hade hon stått alldeles allena. Nu var han — den
trogne vännen — ju återkommen, och fick hon äfven
ej så mycket tala vid honom, så var det ju ändå
alltiden glädje nog att veta, det han fanns i hennes
närhet.

Hvad en fest syntes henne olika, när han var
med, mot när han icke var det. Det hade hon aldrig
funnit så tydligt som den föregående natten. Då hade
gått upp på maskeraden liknöjd och trött; ty hon hade
hon ej trott sig finna honom der. Men när hon fick se
honom sitta på trappan till det lilla templet, så var
det som om allt omkring henxle i ett ögonblick hade
förändrat färg.

Hon kände genast igen honom. Ingen förklädnad
skulle kunnat vilseleda henne i afseende på honom.

Men hvad var väl allt detta egentligen? Var det
kärlek? Hade hon rättighet att tänka och tycka på
detta sätt?

Få dessa frågor hade hon funderat hela dagen,
men ej kunnat komma till något resultat.

Hon hade förut ej tänkt, att det kunnat vara
något orätt uti att innerligt fästa sina tankar vid
någon, som tycktes henne ingifva mera förtroende än
hela den öfriga verlden, men i går hade han sjelf
vändt hennes uppmärksamhet härpå. Det ställe af
papyrusrullen, som han hade utvisat för henne,
innehöll nämligen följande ord:

”Vi måste ofta granska våra tycken och undersöka
deras förhållande till våra pligter.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdelvi/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free