Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med att roa mig sjelf. Skall jag nu nödgas samla
ihop folk härute, som min fina hustru ej behöfver
rynka på näsan åt. — Ofantligt angenämt! Men det
är i alla fall bättre det, än att hon ställer till någon
oreda. Maritschy är en slipad karnalje och inser nog,
hvad som är* nödvändigt. Jag undrar hvad man kan
hafva för folk häromkring. Jag får väl lof att höra
efter, så att herrligheten får böija så fort som möjligt.
Baronen reser sig upp och drager i en
klock-sträng. En kammartjenare inträder och får befallning
att uppräkna ortens ståndspersoner.
Tjugo^erde Kapitlet.
Lilli Wernoff.
Ungefär en mil norr om Bergelmo ligger ännu en
liten förtjusande yilla, hvars namn grannlagenheten
förbjuder oss att utsätta i denna sannfärdiga berättelse.
Vi vilja i stället kalla henne för Jakobsdal. Sjelfva
hufvudbyggnaden på Jakobsdal är ett enkelt stenhus,
två våningar högt och försed t med en treflig veranda,
omkring hvars pelare slingerväxter fläta sig, och från
hvilken man har utsigt åt Bottniska vikeif. Villan är
~ på alla sidor omgifven af en lummig park. Denna är
åt sjösidan regelbundet och något stelt anlagd, men
åt öster utgrenar den sig i vild oordning öfver en
bergig, ojemn jordmån. Bortom parken vidtager en mörk
barrskog, på hvars högra sida rika sädesfält utbreda
sig och bära vittne om det kringboende landtfolkets
idoghet.
Vid den tid, som vi här skildra, egdes och
beboddes Jakobsdal af öfverste Eberhard Wernoff, en
enkling, hvilken innehade den aktningsvärda åldern af
några och femtio år samt hos sig förenade fördelarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
