- Project Runeberg -  Bonde-nöden /
195

(1933) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

än erbjuds. Så har man här i nästan alla stugor barn, som
utackorderas av fattigvården i Göteborg mot ij kr. pr månad.

— Och hur behandlas barnen?

— Utmärkt. Men ostridigt är, att det finns mycken
bitterhet i dessa bygder. Särskilt tar det sig uttryck mot bilarna.
Det är, som om folket här skulle i bilarna se symbolen för vad
de aldrig själva kunna uppnå, och därför hata de dem. Det
hände bara för en tid sen, att en person från Borås kom
åkande häruppe. Han hade öppen bil och hade sin dotter, en ung
flicka, bredvid sig. På en väg hann han upp en bonde, som
körde sin flakvagn. Denne väjde inte trots upprepade
signaler, och till sist, när bilen var alldeles inpå honom, slog han med
piskan runt bakom sig, så att snärten träffade flickan mitt över
ansiktet. Fadern sade ingenting, följde bara efter vagnen, ty
han visste, var bonden hade sin gård, och när denne körde upp
dit, körde han efter, gick fram till bonden, tog av honom
piskan, bröt av den, så att han fick en ordentlig käpp och
randade bonden ordentligt, och nu kommer åtminstone den
bonden inte att upprepa en dylik manöver en gång till.

Det var avskedet från Älvsborgs län. Erfarenheterna där
voro ju icke särdeles ljusa, men jag varken vill eller vågar ge
något eget omdöme. Det enda jag anser mig kunna säga är, att
man här tydligen har ett levande exempel på vart urgammal
fattigdom och svår livskamp ofelbart föra en befolkning. Det
finns nämligen ingen anledning förmoda, att detta folk är
sämre än folket i andra svenska bygder, men de ha det
svårare ställt än på de flesta håll i landet, och därav de
egendomligheter, som här berörts.

§3.

Hos »Homo economicus».

Nationalekonomerna talade en gång i världen om någonting,
som de döpte på latin till »Homo economicus», det vill säga:
den ekonomiska människan, varmed de avsågo en
människotyp, för vilken hela tillvaron uteslutande var ekonomi, kall,
egoistisk beräkning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:58:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lnbonde/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free