- Project Runeberg -  Bonde-nöden /
196

(1933) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

På denna studieresa genom Sverges alla olika landskap hade
typen i fråga, som i verkligheten naturligtvis aldrig
förekommit renodlad! — dykt först upp på småländska höglandet,
därifrån läsaren möjligen minns exempel på en till dyster
fanatism driven sparsamhet. Samma sparsamhet, men icke dyster
utan naturlig och närmast glättig, möter man på andra sidan
Vättern i Skaraborgs län, och vill man inom Sverges gränser
verkligen studera Homo economicus, så skall man söka honom
just i detta län. Folkhumorn har också med sin skarpa blick
upptäckt detta, och har karakteriserat västgöten i förhållande
till grannarna genom följande kända jämförelse mellan vad
östgöten, smålänningen och västgöten säga om sig själva på
fråga, vad de äro:

— Östgöte, gudskelov!

— Smålänning, vill du veta’t!

— Västgöte, gudi klagat!

Nåväl! Jag kom från Älvsborgs till Skaraborgs län en het
dag i början av juli, och vägen gick över de berömda Svältorna.
Här mötte mig nu den besvikelse, jag i det föregående talat
om, då jag behandlade Blekinge. Varje svensk av en något
äldre årsklass minns ju från ungdomens geografilektioner
skildringen av dessa ödebygder mitt i Västergötland. De finnas icke
längre! ! Där det en gång var ödebygd, är det nu inplanterad
och redan någorlunda hög och tät tallskog, alldeles som på
Lis-terlandet i Blekinge. Vägen gick sålunda genom susande
skogsmark, men sanden sken överallt fram. Det hela såg nog litet
ödsligt ut och verkade genom skogens marighet och den
rikliga sandförekomsten närmast halländskt kustlandskap. Så
öppnade sig emellertid den stora Västgöta-slätten, Skara
kyrktorn dök upp i sommardiset, och jag hade Sverges — såvitt
jag kan förstå — mest utpräglade slättlandskap framför mig.
Denna stora slätt, nående ut till Vänern, är eller förefaller
nämligen mer plan än någon annan i Sverge, den saknar
Skåneslätternas kupering, den förefaller trots Kinnekulle, direkt
övergå i Vänerns oändliga glitteryta. Men åt öster och söder har
man träskmarker, den halvt igengrodda, egendomliga Hornbor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:21:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lnbonde/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free