Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— De rika arbetstillfällena i skogen.
Här hade man det så ofta bland intresserade
Norrlands-jordbrukare påtalade hindret för Nord-Sverges jordbruk från
skogens sida.
— Nå, bokföring?
— Ytterst sällsynt.
— Andelsmejerier, då?
— Det går ganska säkert framåt, däremot. Dessbättre.
— Slakteriförening?
— Finns inte.
— Svinavel?
— Mycket lite. Man har dock börjat hålla lite grisar. Det
finns två avelsstationer i länet och några galtföreningar.
Yorkshire. Så har hönsavel kommit i gång rätt bra runt Östersund
och vid en del stationssamhällen. Men det finns inga
uppsamlingsföreningar. Ingen organisation. Det är bara direkt avsalu
på torget.
— Nå, avelsdjuren av fjällraser, vart gå de?
— Till Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och
Västerbottens län. Mest inom vårt eget län, förstås, och
därnäst till Västernorrlands.
— Och hur ställer sig spannmålsodlingen?
— Ja, det är korn, råg, havre och ärter, Jämtlands gråärt.
Den är liten, småfröig, härdig och tidig. Så det är den enda,
man törs lita på. Så är det hö, förstås, 60 à 70 procent av
arealen här i Storsjö-trakten. I rena fjälltrakter är det,
praktiskt taget ingenting annat än hö, och så lite potatis. Man
har prövat med korn, men det har inte lyckats, hittills
åtminstone.
Här tänkte jag på frysningslaboratoriet vid Svalöf. Skulle
kanske t. o. m. vete kunna odlas här en dag?
— Vad höet beträffar, fortsatte min interlokutör, så vill jag
påpeka något, som är av intresse, och det är järnvägarnas
betydelse för en avlägsen landsända som Jämtland. Intill slutet
av 1870-talet hade vi här, som på så många andra håll, bara
naturlig äng. Men i och med att vi fick järnväg och förbindelse
med sydligare delar av landet, fick vi in klöver och timotej, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
