- Project Runeberg -  Historisk berättelse om den ädle och hjeltemodige negern Loango /
47

(1852) [MARC] Author: Franz Hoffmann Translator: Ludvig Teodor Öberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mörka utsigter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landsmäns utsväfvande glädtighet inom förnuftets gränser. De
skrattade åt hans varningar och langade ur det understa
rummet de rikliga munförråden upp på däck. De slogo
in bottnarna på vin- och vattenfaten, de kringkastade i sitt
öfvermod utan eftertänka bröd- och köttförråden på däcket.
Många fat rullade genom de sönderbrutna bröstvärnen i
hafvet, utan att man träffade anstalter att åter uppfiska
dem. Vin och vatten flöt i strömmar öfver plankorna, och
Loangos bedjande och hotande ord öfverröstades af de nu
mera druckna negrernas vilda tjutande. Han suckade,
emedan han förutsåg det förskräckliga öde, som ofelbart
förr eller sednare skulle blifva en följd af det vansinniga
slöseriet. I hemlighet undanskaffade han en tunna
skeppsskorpor, ett fat vatten och några köttförråder, för att i
händelse af nöd åtminstone äga något för Kassango.

En vecka förflöt och ännu en, och ständigt blåste
vinden från sydost och dref det mastlösa vraket oupphörligt
mot Amerikas kuster. Skeppets ymniga munförråd hade
på ett förskräckligt sätt sammansmält, och Loango
beräknade, att de knappt skulle räcka åtta dagar till, om
slöseriet icke tog en ända. Ännu en gång föreställde han med
allvarliga ord sina kamrater, att de med stora steg gingo sitt
eget förderf till mötes, men uträttade ingenting annat, an att
han ånyo hånades och utskrattades. — Vi böra nu snart
vara hemma, — svarade de. — Lemna oss i fred, Loango!
Vi vilja göra oss lustiga!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:31:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/loango/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free