- Project Runeberg -  Landsorts-bohème /
268

(1928) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken - 3. Mikael Habstadius upptäcker, hur stor han är

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.268

hade förbindelse med det verkliga livet, hade en annan
uppfattning, men han gjorde sin plikt och teg.

Det företedde en rörande bild av mänsklig begränsning,
lycka och dårskap, när Mikael Habstadius och herr
Oldberg skrattande genomläste Poslens hätska utfall, eller när
de i allt som hände och skedde avläste tydliga bevis på
Bladets alltjämt stigande makt.

— Inte sant, gamle Blyerts? frågade herr Oldberg och
log med alla sina vita tänder i det svarta skägget. Det går
ju framåt?

’— Joho, joho! svarade den vise Ertz leende. Just det!
Just det!

Även av människornas sätt att hälsa på gatorna drog man
favorabla slutsatser, och som därtill kom, att dagarna voro
stilla och soliga och att fåglarna kvittrade muntert i träden,
så upplevde man den djupa och fullkomliga lyckan, vilken
av åtskilligt att döma icke alls behöver vila på ett moraliskt
handlingssätt!

Genom detta bör man kunna förstå, att det icke väckte
någon som helst ond aning, då kronofogden Heijebol kom
upp och bad att få tala med Mikael Habstadius.

— Var så god, kronofogden, sade herr Oldberg vänligt
leende, jag ska bara säga till redaktörn.

När han kom ut, stod Heijebol och tuggade på
mustaschen och smålog med huvut på sned.

— Tja, kunde denne inbitne ironiker icke låta bli att
säga. Herrarna sköter ju tidningen bra mycket bättre nu
än förr. Det sägs så i stån, åtminstone! Jag förstår mig
ju inte på journalistik, men det är väl så! Föreställer jag
mig!

Så skrattade han lite och gick in till Mikael Habstadius.

— Hör du, Blyerts, sade herr Oldberg, den där Heijebol,
du! Den är inte dum, du! Den är bestämt ganska frisinnad
i själ och hjärta, vet du vad?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:59:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/loboheme/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free