- Project Runeberg -  Journal af Petrus Læstadius, för första året af hans tjenstgöring såsom missionarie i Lappmarken /
232

(1836) [MARC] Author: Petrus Læstadius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slut, och att det varit här en timmerhop, livaraf
ännu några stockar lågo rjvar. J0g hade således
farit villse och ångrade nu föv sent, att jag icke
följt den vag, som lotten anvisade. Men här var
icke tid att stå och ångra, såsom i allmänhet qvidan
och klagan aldrig förbättrar en dålig sak, utan
verksamhet och rådigbet. Här var nu frågan, huru jag
skulle få upp bälten ur snön, samt huru jag skulle
kunna vända om med honom och min fäntskrinda,
Jivilket var ganska svårt i anseende till snöns
utomordentliga djuphet på detta ställe, —. man säger
icke här, att snön ligger tjockt på marken, utan djupt.
— Jag arbetade med största ifver visst en half
timma och trampade ner snön, der hästen och lasset
skulle passera, samt sparkade och gräfde undan, så
godt jag kunde, alt jag fick lös hästen och lyckades
äfven att vända. Men på återvägen hände mig
ännu det missödet, att lasset stjelpte, icke långt ifrån
det ställe, der jag vändt oro. Att lass stjelper, är
väl en bagatelle, när man är flera i sällskapet och
på vanliga vägar; men här hade det sin stora
svårighet, emedan det sjö’nk djupt ner på sidan. Det
är till märkandes, alt på slätter är alltid vägen här
i orten hög, hvilket kommer deraf, alt alt den sno,
som faller och utaf vädret sopas inpå den, trampas
ner, men icke, som på rigtiga vägar, plogas eller
skottas undan. Jag hade icke annat råd än att till
en början välta de tunga säckarna ur fardskrindan^
för att först kunna rätta upp den, och 6edan fick jag
lyfta dem tillbaka dit, hvilket icke var lätt i anseende till
både vägens och skrindans höjd samt snöns djuphet
vid sidan. Också får man icke vara så »vag, när

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lpjour/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free