Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Birger Mörner - IV. Wanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io4
— Eh bien, min vackre vän, du har ju mig.
— Du hånar, Wanda, jag förbannar dig!
— Kom stora barnet, sätt dig här på fallen,
Wanda smeka vill ditt mjuka hår,
Wanda tälja sagor vill i kvällen,
vill sin älskling tyda ett i går.
Ett fält hon mins. Bland axen längs en stråt
drar skördefolk vid nyckelharpans låt.
Främst går en spelman, hatten blåklint bär,
och lärkan jublar, fast i luften är.
Hon ser ett hem, din vilda fogels bo,
det stod där tyst i dunkla lönnars ro,
det röda vinet täckte ljus fa^ad,
nu klagar vind i spruckna rutors rad.
Från sitt Wohlynien hon vet en sång,
en häxkarl trådde till en mö en gång,
en jordisk mö, men hennes gosse stod
beredd att offra för sin brud sitt blod.
En knif då trollet i hans tröskel slog,
en krets i sanden utanför han drog:
Sju år du rida skall på steppens vind,
skygg som en dufva, snabb som skogens hind.
Du irra skall på stormens vinge förd,
af natten blott din klagan blifve hörd.
Så blott hvar gång en måne tändes ny
från molnet skåde du din flickas by . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
