Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lars Rydner - Magistern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*55
> Visste jag, att rli ej skrattade åt mig, skulle
jag berätta er historien.?
>Jag svär . . .>
-Stopp lite, då berättar jag hellre!––––
Vi hade gått på cirkus, en väninna och jag —=■
första och sista gången jag bevistat en dylik
tillställning. På arenan kom fram en ståtlig
osadlad kolsvart häst, och på honom stod en cirkus-
artist, en ung italienare–––-r- den täckaste karl
jag någonsin sett . . .>
:>Fy, fröken . . .>
:Jo ho, bestämdt var det så. Men klatsch,
och i svindlande galopp gick det banan rundt,
allt under det den unge italienaren på
hästryggen utförde den mest halsbrytande dans. Då
ljöd med ens ett förfarans skri från publiken.
Den unge cirkusartisten hade trampat miste och
låg nu som sanslös på arenan. Det gick rundt
i mitt hufvud. Glömmande, hvem och hvar jag
var, rusade jag upp från min plats bort till den
fallne. Just som jag kom fram, reste han sig
och helsade publiken, som om intet händt. Men
publiken hade nu endast öga för mig. Aldrig
glömmer jag dessa afskyvärda grinande ansigten,
söm kastade sina blickar öfver mig. Min
väninna, som kanske skämdes ännu mer än jag, drog
mig snarast möjligt ut under pöbelns fnitter. •>
Æet var inte precis så försigtigt gjordt af
en väluppfostrad flicka. >
slnte nog dermed, då jag kom hem igen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
