Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje äventyret. Skilsmessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af den, som på dess lodrätt branta spets
åt djupet lockas af en svindels dragning.
ASTOLF.
Ha! om din moder visst du talar...
FELICIA
häftigt.
Astolf!
ej mer, ej mer derom!
NAIDION
med ett utrop.
Nå! Andtligen!
det var en väntan!
ASTOLF.
Förhänget drags upp!
FELICIA
lifligt.
Nu, Astolf, idel glada tankar blott!
Må dunkelhetens hela spökverld fly
till kaos åter, lik de tomma skuggor,
som jägtas undan der från sky och sjö
för månans silfvervagn och silfverfålar!
Stig upp ur djupet, muntra sagoverld,
sjunk ned från himlen, hulda stjernedröm;
i heligt sjutal utaf toner, färger,
kom, dikt, att alla sinnen vederqvicka!
Väl! Tärnor, sjungen! Alla strängspel, klingen!
Skådeplatsen visar en liten af träd omfattad slätt, gränsande till sjön,
öf-ver hvilken man ser i afstånd den motsatta, bergiga stranden. Några
få ackorder af en längtansfull, förberedande musik.
ASTOLF.
Der ha vi åter vår Rinaldo!
FELICIA.
Sorgsen!
ERVINA
föreställande R i 11 a l d 0.
Hvart drog hon hän? Förtälj en, berg och dalar,
hvad värf som henne nu så tidigt bryr?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
