- Project Runeberg -  Norsk maalsoga for skule og heim /
39

(1907) [MARC] Author: Marius Hægstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - b. Eldre nynorsk, maalføretidi (1625—1850)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Leen, som hev umsett noko av Ludvig Holbergs
kyrkjesoga paa sunnhordlandsk og samla ei mengd
med norske ordtøke[1]; Jakob Lund, prest paa Askøy
(visor; døydde 1754). Fraa det 18de hundr. hev
me ogso mange upplysningar um maalføri paa alle
kantar av landet, ordlistor, samlingar av ordtøke
m. m. Me nemner her: Glossarium Norvagicum
av bisp Pontoppidan (Bergen 1749), Samling av
ord i den gudbrandsdalske dialect
av Edvard Storm
1769[2], og Markus Schnabels utgreiding um
maalføret i Hardanger. At sansen og vyrdnaden for
norsk maal hjaa fleire vitsame folk hev vore uppe
i denne tidi, skynar me ogso av det, at daa
presten Søren Schive i 1737 søkte Bjellands
soknekall, studde bisp Kærup søknaden hans med dei
ordi at Søren Schive „fremfor andre kunde prædike
paa det af almuen i Bjelland bedst forstaaelige
gamle norske fjeldmaal“. Schive fekk kallet.

Der var soleis ikkje so lite sans og arbeid for
norsken i det 18de hundr. Nokon stor mun
kunde det fulla ikkje vera i desse freistnader paa
bygdemaal; so lenge det vanta ei aalmenn norsk
skriftform som alle nordmenner kunde bruka, vart
der alltid lite magt i tiltøki, og nokor norsk
maalreisning var der ikkje tale um.[3] Men alt dette

*) Synest vera burtkomi paa eikor vis.


[1] Berre eit blad finst att paa det store kgl. bibl. i Kjøpenhamn, Kallske samling 597, 4 to.
[2] Arnam. saml. Kjøpenh. Add. 8vo 162 (uprenta).
[3] Paa denne tidi synest det ha vore stor vankunna
utanfor Norig um norsk maal. I Adelungs Mithridates
(Berlin 1806—17) er der eit „fadervaar“ paa norsk, der
me les: „Gehailiget worde dit Nafn, Din Wilia geskta,
Giff os y Tag wort daglega Brauta“ o. s. fr. Heller
ikkje prof. Rask i si islandske maallæra (Kjøpenhamn
1811) hev havt greida paa norsk maal. Han skriv:
„Den nuværende Norsk derimod er kun at anse som en
afændring av Svensk, der nærmer sig til Dansk og staar
omtrent midt imellem begge“.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:18:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/maalsoga/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free