Grunddragen af modersmålets historia / 74 (1898) Author: Karl Ljungstedt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den äldre runraden - Urnordiska runinskrifter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett årtusende sedan förstummade grundformerna till de ord
vi nu dagligags föra på tungan. Så kunna vi till ex. också
uppställa följande ekvationer:

	nsv.		urn.
N.S.	stad	=	*staðiR
»	vak	=	*wako
»	son	=	*sunuR
(han)	valde	=	*waliðe
N.S.	röd	=	*rauðaR
»	skjuten	=	*skutinaR,

o. s. v. ja, vi äro så slängda i det urn. språket, att vi till
och med kunna påstå, att Stockholm måste hetat *StokkaholmaR,
och Halmstad *HalmastaðiR samt att våra allra bästa
vänner hrr Malmström och Ljungberg måste — om de lefvat
på den urn. tiden — fått finna sig i att blifva kallade för
*MalmastraumaR och Lingwaberγa, hvilket de dock
troligtvis sluppit ifrån, eftersom på denna förhistoriska tid några
tillnamn i vår mening ej torde ha funnits.

Men fast så är, måste vi ock erkänna, att det ingalunda
är så väl bestäldt, att vi kunna uppkonstruera den urn.
grundformen till hvilket nsv. ord som helst. Långt därifrån.
Det urn. språket är tyvärr så listigt, att det ofta nog
trotsar våra mest skarpsinnigt uttänkta försåt och glider ur våra
händer, äfven när vi äro fullt säkra på, att vi ha fått tag
i detsamma. Vår kännedom om det urn. språket är
således — ännu åtminstone — i mångt och mycket
ofullständig.

Vi öfvergå nu till att anföra några af de urn.
inskrifterna och skola så mycket som möjligt söka ordna dem
efter deras ålder. Men vi vilja då ock förutskicka den
anmärkningen, att eftersom de alla helt naturligt äro
odaterade, är det blott på grund af språkliga, runologiska och
arkeologiska skäl, som vi med större eller mindre sannolikhet
kunna uppgifva, under hvilket århundrade de ristats.

Från 300-talet e. Kr. torde bland andra härstamma:

Guldhornet från Gallehus nära Ribe i Danmark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>